AndersRydell27418 (1)

Arbetsgivare bör förbereda sig på ökade fall av arbetsplatsmobbning – Anders Rydell

Anders Rydell är legitimerad psykolog och specialist i organisationspsykologi. Anders arbetar som föreläsare och organisationskonsult med fokus på ledarskap, teamfunktionalitet, kommunikation och konflikthantering. Ständigt aktuella ämnen med andra ord.

I artikeln nedan ger han ett perspektiv på återkomsten från ”hemma-jobbandet” till det ”vanliga” jobbet på kontoret.

När restriktioner och rekommendationer kopplat till folksamlingar och distansarbete nu tas bort kan vi räkna med att många återgår till att arbeta på sin ordinarie arbetsplats. Då många vant sig vid distansarbete kommer det nya läget sannolikt att kräva en slags tillvänjning, inte minst när det gäller kommunikations- och samarbetsformer. Mellanmänskligt krångel är sannolikt att vänta, bland annat i form av arbetsplatsrelaterad mobbning – ett mycket kostsamt elände då det ofta hänger ihop med psykisk ohälsa, sjukskrivningar, slitsamma utredningar och nedsatt kvalitet i verksamhetens leverans.

Arbetsmiljöverket trycker i sina föreskrifter hårt på arbetsgivarens ansvar för att förebygga mobbning på jobbet. Men frågan vi måste ställa oss är naturligtvis också: Vad kan var och en själva göra för att hjälpa till i förebyggandet? Först och främst behöver vi bli bättre på att förstå psykologiska och sociala fenomen på arbetsplatsen. Nedan följer en kort genomgång av fem vanliga fenomen kopplat till arbetsplatsmobbning.

Syndabocksbeteende

Att leta syndabockar när det krånglar är varken nytt eller konstigt. Det ligger i vår natur att försöka identifiera källan till krångel. Det skänker en inre trygghet att uppleva sig säker på orsakssambanden i tillvaron. När något blir bökigt på jobbet, är det därför lätt hänt att man börjar leta efter – och peka ut enskilda aktörer som boven i dramat – exempelvis chefen eller kollegan. Vi reflekterar inte kring komplexiteten i rådande läge – att det finns många bidragande orsaker till böket. I stället pekar vi ut, attackerar och utesluter, vilket kan betraktas som mobbning.

Skvaller göder mobbning

Skvaller på jobbet är naturligt och i vissa former kan det rent av vara nyttigt. Det blir ett socialt kitt, ett sätt att skola in nyrekryterade kollegor i rådande rutiner och kultur. Tyvärr kan skvaller också ha motsatt effekt. Det kan bidra till oro, rädsla och ångest hos medarbetare. Här och där utvecklas situationer där medarbetare smutskastar varandra. Historier om de utpekade syndabockarna sprids som löpeldar och vips så uppstår allmänt kända, men hopsnickrade sanningar om kollegor. Ett sätt att förebygga mobbning är helt enkelt att hålla flabben och inte sprida dessa historier vidare.

Relationella navigationssystem

Vi har alla våra relationella navigationssystem – en inre kompass som guidar oss i interpersonella situationer. Eftersom våra kompasser ser olika ut uppstår lätt missförstånd och konflikt. Om man till exempel har en kompass som säger att all typ av kritik och feedback bör betraktas som ett hot är det också lätt hänt att man upplever sig kränkt eller mobbad på en arbetsplats där kritik och feedback förekommer. Upplevelsen av att vara mobbad kan aldrig vara fel, men den kan vara triggad av en i sammanhanget dysfunktionell inre kompass.

Alla passar inte i alla roller

Är det att betrakta som mobbning när en chef uppmärksammar en medarbetare på att denne, trots diverse anpassningar, inte längre klarar av sitt arbete? Svaret på den frågan är sannolikt nej. Kompetens, ork och samarbetsvilja kan ändras över tid och det är inte säkert att den går att återställa till funktionell nivå i den roll eller på den plats man befinner sig. Ibland missförstås ett sådant klargörande och tolkas i värsta fall som en variant av mobbning. Måhända bör det istället betraktas som en puff i vettig riktning – ibland kanske med erbjudande om omplacering eller tjänstledighet för kompetensutveckling.

Lågstadiemobbning

Vi ska väl inte sticka under stolen med att mobbning i arbetslivet kan te sig lika grotesk som på lågstadiet. Vill det sig illa räcker det med att någon sticker ut från gängse mall – udda klädsel, kroppsspråk, röstläge, doft. Finns det ett tillräckligt stort behov av att trycka ned andra för att själv känna sig lite bättre så är den udda fågeln ett lätt byte. Mobbningen är i gång och vidmakthåller i princip sig själv. Tongivande figurer i en mobb kan vara skräckinjagande och övriga faller lätt in i ett medlöperi. En vaken och konfrontativ chef kan vara avgörande för att mönstret ska kunna brytas.

 

 

Artikel av: Anders Rydell, Leg psykolog, specialist i organisationspsykologi. Verksam som organisationskonsult, föreläsare och författare. Aktuell med boken Arbetet på jobbet – om bök och bröte i arbetslivet, Natur & Kultur, 2021.

Läs mer om Anders Rydell här.

 

Kontakta oss!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!